Igualdade jéneru no dezenvolvimentu abilidade
Treinadór feto sira lori mudansa liuhosi abilidade agrofloresta nian iha Timor-Leste
Treinadór feto na’in tolu hosi programa OIT iha Timor-Leste transforma la’ós de’it sira-nia moris rasik maibé mós ema seluk nia moris iha sira-nia komunidade.
18 March 2026
BAUCAU, TIBAR no MANUFAHI, Timor-Leste (Notísia OIT) - Iha komunidade timoroan barak, norma tradisionál restrinje nafatin feto sira hosi knaar lideransa no asesu ba oportunidade formasaun. Nu'udar rezultadu, feto barak hasoru bareira sira atu sai empoderadu ekonómiku no independente.
Programa Abilidade Agrofloresta nian, ne’ebé implementa husi Organizasaun Internasionál Traballu (OIT) no finansia husi Uniaun Europeia, hakarak atu rezolve barreira sira ne’e liuhosi hametin dezenvolvimentu abilidade no kria oportunidade ba feto sira atu sai ajente ba mudansa iha sira-nia komunidade nia laran.
Liuhosi formasaun iha agrofloresta, literasia finanseira no edukasaun bazeia ba kompeténsia, programa ne’e ajuda hela feto, foin-sa’e no agrikultór sira atu harii meius subsisténsia ne’ebé sustentável no partisipa ativu liután iha dezenvolvimentu ekonómiku nasaun nian.
Ana Maria da Costa: Hakbiit feto sira liuhosi abilidade no empreendedorizmu
Ana Maria da Costa Freitas hahú nia kareira ho Instituto de Apoio ao Desenvolvimento Empresarial (IADE) iha tinan 2004 iha knaar administrativu. Iha tinan hirak nia laran, nia dedikasaun lori nia sai Diretora ba IADE nia Eskritóriu Munisípiu Baucau iha 2023 no hanesan formadór ida ne'ebé fornese formasaun Edukasaun Finanseira no Empreendedorizmu uza metodolojia OIT nian Hahú no Hadi'a Ita-boot nia Negósiu (SIYB) iha 2024.
Aleinde jere programa sira no koordena parseria sira, Ana fornese edukasaun finanseira no formasaun empreendedorizmu nian iha Programa Abilidade Agrofloresta OIT nian. Ninia formasaun ekipa feto, foin-sa’e no agrikultór sira ho abilidade negósiu prátika hanesan jestaun finanseira, kalkulasaun kustu, análize merkadu no dezenvolve ideia negósiu inovadora sira ne’ebé liga ba agrofloresta.
Ha'u sente orgullu tebes hodi ajuda ema seluk, liuliu joven sira, hetan koñesimentu no abilidade negósiu nian ne'ebé sira presiza atu hala'o emprendimentu negósiu nian. Haree sira sai boot hosi kanorin sira ba emprezáriu sira ne'ebé fiar-an no harii sira nia negósiu rasik sai hanesan transformativu tebes ba ha'u mós.
Nia formandu sira kria daudaun ona mudansa pozitivu iha sira nia komunidade. Ida husi sira, Genoveva, hala'o negósiu Mina-nuu Virjen (VCO). Ho abilidade sira ne'ebé di'ak liu iha kálkulu kustu, presu no planeamentu negósiu, nia empreza buras maka'as no agora hamosu besik US$500 kada loron.
Ba Ana, istória sira hanesan ida-ne'e hatudu oinsá dezenvolvimentu abilidade sira no orientasaun ne'ebé loos bele loke oportunidade foun ba feto sira, hodi ajuda sira atu livre hosi dependénsia finanseira no harii futuru ne'ebé di'ak liu. Nia mós kontinua atu apoia grupu feto sira liuhosi treinamentu no vizita akompañamentu.
"Feto sira iha kriatividade no forsa. Ita bele kria rendimentu, hahú negósiu ida no apoia ita nia família bazeia ba prinsípiu tolu: investe iha ita nia abilidade, fiar ita nia potensiál no hasa'e ema seluk bainhira ita sa'e", nia konklui.
Sabina da Costa: Kampiaun ba feto agrikultór sira iha Timor-Leste
Sabina da Costa nu’udar formadora ne’ebé servisu kleur ona iha Sentru Nasionál Empregu no Formasaun Profisionál (CNEFP) iha Tibar, Timor-Leste. Liuhusi formasaun no mentorizasaun, nia ajuda agrikultór sira dezenvolve abilidade prátika sira ba meius subsisténsia sustentável, foka ba ortikultura no reziliénsia klimátika.
Nu'udar formadór prinsipál ba Programa Abilidade Agrofloresta OIT nian kona-ba téknika agrofloresta no ai-horis sira ho valór aas hanesan baunila no kakau, Sabina fó ona formasaun ba agrikultór kakau no baunila liu 100 iha munisípiu oioin. Nia mós apoia ona kanorin sira seluk atus ba atus liuhosi CNEFP nia programa formasaun sira ne'ebé luan liu.
Feto mak ruin kotuk ba agrikultura iha Timor-Leste. Bainhira feto sira lidera hanesan formadór, agrikultór no ema ne'ebé halo mudansa, ema hotu hetan benefísiu. Rai rejenera, família sira buras no komunidade sira buras.
Nia formasaun foka ba abilidade prátika, prátika, inklui jestaun rai ne'ebé sustentável, produz adubu orgániku, hakiak ai-horis, kolleita ai-horis ho kualidade ótimu no prosesa produtu sira hodi kumpre padraun merkadu nian.
Agrikultór barak ne'ebé hetan ona treinamentu agora aplika téknika sira-ne'e liuhosi forma grupu agrikultór sira, estabelese to'os demonstrasaun no fahe prátika to'os ne'ebé hadi'ak ona. Sira mós halibur hela rekursu sira hanesan ferramenta, ai-oan no adubu sira hodi hametin sira nia produtividade.
Sabina mós hanesan defensór maka'as ida ba feto sira-nia partisipasaun iha agrikultura. "Feto sira maka ruin kotuk ba agrikultura iha Timor-Leste," nia hatete. "Bainhira feto sira lidera hanesan formadór, agrikultór no mudansa, ema hotu hetan benefísiu. Rai rejenera, família sira buras no komunidade sira buras."
Junita da Costa: Junita da Costa: Hakbiit feto sira liuhosi dezafia tradisaun
Nu’udar Diretora Sentru Dezenvolvimentu Komunitáriu Cablaqui (CCDC) iha Manufahi, Junita da Costa tau matan ba sentru nia operasaun, formadór no estudante liu 200. Sentru ne'e fornese formasaun kona-ba hortikultura no prátika agríkola sira.
Buka atu hametin ninia lideransa no abilidade jestaun edukasaun no formasaun téknika no vokasionál (TVET), Junita partisipa iha kursu formasaun oioin ne’ebé entrega liuhosi Programa Abilidade Agrofloresta OIT nian. Hirak-ne'e inklui jestaun TVET, edukasaun finanseira, orientasaun ba kareira, dezenvolvimentu abilidade sira, Sertifikadu III iha Edukasaun no Formasaun Bazeia ba Kompeténsia (CBET), no Prátika Agríkola Di'ak (GAP) ba kakau.
Dala barak feto sira hetan enkorajamentu atu hela iha uma, ne'ebé bele halo sira sai dependente no vulneravel. Ita bele muda ida-ne'e. Ida-ne'e motiva ha'u atu lidera no lori mudansa ba jerasaun tuirmai hosi labarik-feto no feto sira.
Ho abilidade foun sira-ne'e, Junita organiza ona agrikultór kakau liu 185 iha grupu sira, fó formasaun kona-ba tékniku sira kuda nian ne'ebé hadi'a ona no estabelese ona rai demonstrasaun ida hodi hatudu métodu prátiku sira. Treinadór na’in lima husi sentru ne’e mós kompleta ona sertifikasaun CBET liuhusi programa ne’e.
Aleinde hadi'a abilidade agríkola sira, Junita ajuda dezafia norma sosiál sira ne'ebé limita feto sira-nia papél iha lideransa no dezenvolvimentu abilidade sira. "Dalabarak feto sira hetan enkorajamentu atu hela iha uma, ne'ebé bele halo sira sai dependente no vulneravel", nia esplika. "Ita bele muda ida-ne'e. Ida-ne'e motiva ha'u atu lidera no lori mudansa ba jerasaun tuirmai hosi labarik-feto no feto sira."
Liuhusi treinadór sira-nia servisu hanesan Ana, Sabina no Junita, Programa Abilidade Agrofloresta nian la’ós de’it hametin meius subsisténsia maibé mós avansa feto sira-nia lideransa no empoderamentu ekonómiku iha Timor-Leste tomak.